Demokrati i Sverige

Demokrati betyder folkstyre och demokratins grundtanke är att majoriteten av medborgarna boende i ett land ska kunna påverka landets styre. Detta gör vi i Sverige genom att ha val i regelbundna intervaller. Den fria åsikten och öppna val är en viktig förutsättning för en demokrati. Under omröstningen väljer vi ut de partier och individer som bäst anses företräda våra egna åsikter, i riksdagen, kommunen, landstinget och i EU:s parlament.

Demokratier i olika länder fungerar på olika sätt. Majoriteten av demokratiska länder har en representativ demokrati, som betyder att invånarna regelbundet håller val där de väljer de politiker som får representera dem samt styra landet.

Folkomröstning i Sverige

Vart fjärde år röstar svenska folket om vilket politiskt parti som ska få bilda Sveriges regering. Då utser också de svenska medborgarna de 349 riksdagsledamöter som ska få sitta i Riksdagen. Dessa ledamöter som representerar Sveriges folk ska då se till att de beslut som riksdagen tar ska genomsyras av folkets vilja. Partiet eller partierna som tillsammans fått flest platser i riksdagen får i uppgift att bilda regering.

Riksdagen är alltså den instans med ledamöter som företräder folkets röst. Därför utgör riksdagen en väldigt viktig komponent av Sveriges demokrati. Riksdagen är Sveriges högst beslutande församling. Till deras uppgifter hör bland annat att fatta beslut om statsbudgeten och att stifta lagar. Riksdagen har också i uppgift att kontrollera hur regeringens arbete sköts.

Fyra allmänna val

I tillägg till folkomröstningen till riksdagen har Sverige även tre andra valomröstningar:

Landstingsval, kommunfullmäktige och val av representant till Europaparlamentet.

Svenska medborgare som på valdagen fyllt 18 år har rätt att rösta. I landstings- och kommunvalen har även vissa utländska medborgare rösträtt. Alla personer som själva har rösträtt är dessutom valbara och kan kandidera för något parti i någon av de allmänna valen.

Självstyrande folk

Det politiska systemet i Sverige är uppbyggt på folkets självstyre. Det

betyder att självaste väljarna ska utse de politiska representanterna via de allmänna

valen. Sedan får folkvalda politiker styra över sitt folk och bygga upp

samhället med stöd av beskattning, lagstiftning och flera andra politiska beslutsfattningar.

De politiska besluten fattas praktiskt taget av tjänstemän som jobbar och verkar

på myndigheter och i domstolar. Sedan fattar myndigheterna beslut om

olika slags tillstånd, samhällstjänster och bidrag. Domstolarna har i uppgift att bland annat döma i juridiska tvister mellan medborgare samt döma brottslingar. Tjänstemän på myndigheter såväl som i domstolar innehar stora maktpositioner, men samtidigt måste

alla de beslut de fattar gå i linje med de föreskrifter och lagar som bestämts av politikerna.

Eftersom folket styrs av folkvalda politiker så ligger alltid den demokratiska makten i händerna på folket. Rätten att diskutera, debattera och kritiskt granska våra myndigheter, domstolar och politiker finns alltid till förfogande för väljarna. Likaså har väljarna rätt att byta ut politikerna i nästa valomgång.