Regeringens och riksdagens uppdrag

Tillsammans formar regeringen och riksdagen Sveriges politiska landskap och utveckling. Var och en har sina uppdrag och det är regeringen som leder det politiska arbetet genom att ge förslag till riksdagen. Röstar riksdagen för deras förslag får regeringen sedan uppdraget att föra igenom beslutet.

Riksdagens och regeringens ansvarsområde och arbetsuppgifter framgår av regeringsformen, vilken utgör en del av grundlagarna i Sverige. Inom varje

arbetsområde står skrivet tydliga arbetsfördelningar mellan riksdagen och regeringen.

Ansvarsfördelning mellan Regering och Riksdag

1. Propositionen Regeringen ger förslag eller propositioner gällande nya lagstiftningar till Riksdagen. Riksdagen fattar sedan beslut om nya lagar och lagändringar. Därefter ger de regeringen uppdraget att genomföra besluten. Riksdagsledamöter får också ge förslag

på nya lagstiftningar (så kallade motioner). Många av de lagar som stiftas är också sprungna ur

EU-direktiv.

2. Statsbudgeten Regeringen har också i uppgift att lägga fram förslag till en statsbudget,

vilken ska beskriva alla statens inkomster och utgifter. Riksdagen ska sedan fatta beslut om den föreslagna statsbudgeten. Sedan får regeringen ansvara för att de pengar som används ur statskassan brukas på det sätt som riksdagen beslutat.

3. Riksdagens granskning och kontroll Riksdagen genomför kontroller på regeringens och myndigheternas arbete. Det gör de genom utfrågningar, speciella granskningar och debatter. Regeringen måste då besvara riksdagsledamöternas frågeställningar kring regeringsarbetet och hålla riksdagen informerade om hur de styr landet.

4. Möten kring nya lagförslag från EU Regeringen träffar Europeiska rådet och EU:s ministerråd och ska hålla riksdagen informerade om hur EU-samarbetet fortskrider och EU:s nya lagförslag. Alla nya lagförslag från EU prövar riksdagen, bland annat genom samarbete med politiker från andra europeiska parlament.

5. Utrikespolitiken Regeringen har i uppgift att sköta förhandlingar och skriva

avtal med internationella organisationer och andra stater. Därmed har alltså regeringen mandat att fatta utrikespolitiska beslut självständigt. Riksdagen måste i sin tur granska det utrikespolitiska arbetet och få tillgång till all information om de större utrikespolitiska besluten. Däremot ska riksdagen fatta beslut om frågor som angår avtal med andra länder eller deltagande i internationella väpnade insatser.

Debatter och beslut i kammaren

Det är i riksdagens kammare som de 349 riksdagsledamöterna samlas och

diskuterar, debatterar och sedan fattar beslut. Årligen fattar riksdagsledamöter tusentals beslut. En eller två gånger per vecka ska ledamöterna samlas för omröstning i kammaren.

Utöver beslutsfattande används även kammaren till olika slags politiska utfrågningar och debatter.

Samtliga av kammarens möten är öppna för massmedierna och allmänheten. Det är även

möjligt att följa debatterna på riksdagens webbplats – riksdagen.se, i radio eller på tv.