Politiska statsskick

Republik

Republik betyder “allmän sak” på latin och är när en stats politiska makt innehas av en statschef som ska företräda folket. Detta sker som regel via folkomröstning. Men ibland kan republiker agera som en självstyrande enhet i en eller flera sekundära stater och utgöra en sammansatt statsfederation, såsom exempelvis Sovjetunionen.

Republik och Monarki

Den avgörande skillnaden mellan en republik och en monarki är att rollen som statschef i en republik inte går i arv, utan sker oftast genom folkomröstning. Ett annat sätt är att folkvalda politiker får utse vem som ska bli statschef. Statschefen i en republik kallas för President och vem som helst kan ställa upp i ett presidentval. En monarki går alltid efter en successionsordning. Precis som i en monarki kan statschefen i en republik ha de högsta befogenheterna eller också vara näst intill maktlös.

Ett statsöverhuvud

Majoriteten av moderna republiker har president som statsöverhuvud (statschef) som utses via val. Ämbetstiden för en president brukar sedan vara mellan fyra och sju år och sedan kan det finnas begränsningar i grundlagen som reglerar hur många mandatperioder en och samma president kan ställa upp och bli omvald.

Presidentialism

Presidentialism är ett kongressialt system där den lagstiftande och verkställande makten är åtskild från varandra. Denna variant av republik kommer från USA och är ett demokratiskt statsskick liknande parlamentarism. Rent formellt ligger den verkställande makten hos presidenten men delar kan även delegeras till administrationen.

Semipresidentialism

Presidentens inflytande och makt kan antingen vara total och då har presidenten stor makt eller i form av semipresidentialism, som i Frankrike där en stat har både en president i makten och en parlamentarisk regering som då oftast ansvarar för inrikespolitiken medan presidenten som regel ansvarar för utrikes- och säkerhetspolitiken.

Vad kännetecknar presidentialism?

  • Presidenten är både regeringschef och statschef samt att posten tillsätts antingen genom direkta eller indirekta val.
  • Statschefen har ingen formell roll i lagstiftningen på grund av maktdelningsprincipen. Statschefen kan inte ta fram propositioner. Däremot har denne ofta veto i beslutsfattande som en kvalificerad majoritet dock kan upphäva.
  • Presidenten såväl som kongressen sitter endast en begränsad ämbetsperiod, där varje val återkommer vid fasta tider.
  • Domstolsväsendet innehar en betydande roll som dömande makt. I vissa amerikanska stater finns också en riksrätt och där kan till och med presidenten eller kongressledamöter dömas.
  • Presidentens verkställande makt är självständig, medan kabinettsmedlemmar endast är rådgivare. Personen är också fri att välja rådgivare utan att ta hänsyn till några partipolitiska aspekter. Likaså kan personen avsätta och tillsätta dem enligt egen önskan.
  • Presidenten har i egenskap av statschef rätt att benåda. Det vill säga att efterskänka eller tilldela mildrande straff för brottslingar.
  • Rent formellt är den högsta domstolen överordnad både presidenten och lagstiftningsorganet och kan således driva fram handlingar av presidenten med stöd av konstitutionstolkningar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

ashe